Jag förstår det.

Jag upplevde direlt kravet pretentiöst och fiskande efter "rätt sorts studenter"

Om jag hade haft fallenhet för siffror och ekonomi, hade jag tappat sugen direkt.

Jag vill alltid vara i en utvecklande miljö och det låter helt enkelt som en väldigt tråkig miljö.

Ändå vill de inte!

De är svinduktiga men dumpar Handels.

Det är ju det som är humorn.

Men uppenbarligen är inte tillräckligt många intresserad av att lägga tid på ett HP för att bevisa att de kan ett minimum och jag tycker det är väldigt underhållande.

(Ett HP kan aldrig motsva vad man visat genom hårt arbete under flera år.

Det är mycket svårare - generellt - att bevisa sig över tid med betyg, framför att segla in och svara på frågor vid ett enstaka tillfälle.)

Det är väl inte det som är grejen eller hur?

Grejen är att högpresterande kvinnor inte är intresserade av att bevisa sig även på ett hp utan istället dumpar Handels och det tycker nu Handels är synd.

Frågan är naturligtvis inte om dessa högpresterande kvinnor kan klara HP.

Alla pratar om att mostern ammade min man när hans mamma låg på sjukhus.

Och minns är det gav min man diarré.

Döden knyter samman de levande.

Sen är den lite mycket medelklass och innehåller så mycket saft och kex och varanda att det kliar av sötma på mina armar och jag känner att jag nog måste borsta tänderna.

Det är viktigt med en representation för alla. Och att den är på riktigt.

Att den inte är inslängd eller enbart stereotyp utan bara är.

Bara är det människor är.

Är.

Sverige behöver se att människor bara är människor.

Så är det det ingen eller alla vill prata om.

Familjen ser ut som min och det göra ingen grej av det - i serien.

På social medier rasar traditionalister över mörka skådespelare.

Men så kan en familj se ut.

Och det är också viktigt.

Malin är ju inte ens en modersgestalt av dagens ideal.

Sträng och med distans. Fina kläder ska det vara och tillsägelser.

Den nya Malin visar upp ett nära förädlarskap och lugn som är trovärdigt för dagens barn och hon tar inte över Melkers.

Melker är en pappa på riktigt i den nya versionen.

Melker kan i orginalet varken laga mat eller fixa till ett hem. Han är helt beroende av Malin.

Så är inte män av dagen. Det är en helt otidsenlig skildring.

Astrid skrev för barnen och en modernisering av bilden av föräldraskap och relationer är nödvändig för att just Saltkråkan ska hålla.

Det blir, även om det till synes handlar om detaljer, en obegriplig helhet att se orginalet.

Den är inte relevant och trovärdig för barn idag.