Fortsättning Åtgärder: -En ökning av antalet naturreservat i norra Sverige är antagligen också positivt för arten.
- Naturrestaurering av biotoper genom att undanta delar av bestånd och landskap från skogsbruk som lämnas för fri utveckling. (13/13) # fredagsfakta

Åtgärder:
-Undanta större andel av skogslandskapet från storskaligt skogsbruk.
-Breda kantzoner mot t.ex. myrar, sjöar, åar och fäbodar bör lämnas orörda.
-Sumpskogar av olika slag behöver sparas i större utsträckning. (12/13)

Omvandling av naturskogar till produktionsskogar innebär att tretåiga hackspetten missgynnas starkt. Den tretåiga hackspetten har i dagsläget starka bestånd i den fjällnära skogen där skogen till 80 % är över 80 år och till 50–60 % över 120 år. (11/13)

Enligt svensk häckfågeltaxering (standardrutterna) uppvisade den tretåiga hackspetten en signifikant årlig minskning med 13 % under åren 1996–2003 och framtidsutsikterna bedöms vara dåliga. (10/13)

Dess främsta livsmiljö utgörs idag av fjällnära skogsområden; en aktuell beräkning antyder att cirka 45 % av beståndet finns i Lappland. I Västerbotten uppskattades populationsminskningen till 35 % 1994-2004.
År 2008 beräknades den svenska populationen uppgå till 11000 par. (9/13)

Hot: Rödlistad som Nära hotad. Från att tidigare ha varit en allmän till tämligen allmän häckfågel har arten på många håll minskat kraftigt, eller helt försvunnit fån stora områden under senare hälften av 1900-talet. (8/13)

Ekologisk funktion: Hackspettar fyller en viktig ekologisk funktion. Genom sitt hackande skapar de hålträd som nyttjas av andra fåglar, insekter och däggdjur för föda och bostad. (7/13)

Föda: Tretåig hackspett äter främst insekter, larver och andra smådjur som den hittar under barken i döda och sjuka barrträd.
Bo: Det är i döda träd som hanen hackar nya häckningshål varje år. (6/13)

Utbredning: tretåiga hackspetten sin sydgräns i Dalsland, norra Västergötland & norra Östergötland. I området upp till det huvudsakliga utbredningsområdet – från mellersta Värmland, Dalarna och Gästrikland norrut till finska gränsen – har arten dock en oregelbunden & sällsynt förekomst (5/13)

Habitat: Den tretåiga hackspetten behöver stora sammanhängande områden naturskog och artens försvinnande är en indikation på att dessa skogar minskar. I dag finns sådana skogar kvar främst i fjällnära trakter. (4/13)

Utseende: Vingarna är nästan helt svarta & sidorna är tätt tvärvattrade i grått. På ryggen ett stort vitt fält från nacken till övergumpen. Huvudets sidor är strimmiga med tre svarta respektive två vita längsgående fält. Hjässan är gul hos hanen medan honans hjässa är svartstreckad på vit botten. 3

Den tretåiga hackspetten är unik i den svenska faunan. Det är den enda hackspetten i Europa som regelbundet ringhackar trädstammar för att dricka saven. (2/13)

Underbara bilder!

Åtgärder
-Spara träd med lunglav
-Rikliga förekomster bör skyddas med biotopskydd, frivilliga avsättningar eller reservat.
-I områden med lunglavsförekomster är det också viktigt att motverka kraftig förtätning av skogsmiljön.
#fredagsfakta

Lunglaven anses vara mycket känslig för luftföroreningar vilka kan ha spelat en roll när det gäller dess tidigare minskning, åtminstone i Syd- och Mellansverige.

Hot: Lunglaven är listad som nära hotad. Den klarar inga snabba förändringar, som att skogen runtomkring avverkas. Orsaken till tillbakagången beror på slutavverkningar av äldre skogar, en fortgående minskning av antalet gamla grova lövträd.

Lunglaven förekommer nästan enbart i gamla och ej slutavverkade skogar. Minskningen har varit mycket stor under den senaste 100-årsperioden och mycket tyder på att lunglaven minskar starktoch riskerar att försvinna från delar av Europa.

Utbredning: Lunglav förekommer från Skåne upp till nordligaste Sverige. Lokalerna är dock inte jämt fördelade. Huvuddelen av lokalerna finns i de nedersbördsrika delarna i västra och sydvästra Sverige samt i Norrlands kust- och inland.