Vilka redaktionella överväganden har gjorts kring denna gestaltning? Hur arbetar SVT för att undvika oavsiktligt triggande innehåll kopplat till ätstörningar i barnprogram? Anser man att denna typ av återkommande beteenden är förenliga med uppdraget att ta hänsyn till barns och ungas psykiska hälsa?

När ett beteende varken förklaras eller ifrågasätts framstår det som neutralt, kanske till och med eftersträvansvärt.

Det är därför representationen spelar roll. Det mest anmärkningsvärda är att beteendena inte tillför berättelsen något. De används inte för karaktärsutveckling, konflikt, igenkänning eller fördjupning. De bara finns där. Och just därför blir de problematiska.

Just upprepningen gör subtila signaler kraftfulla. Klinisk erfarenhet och etablerad kunskap inom ätstörningsvård visar att ätstörningar ofta upprätthålls av subtila, socialt accepterade kontrollhandlingar i vardagen snarare än av extrema eller spektakulära uttryck.

Barn med begynnande ätproblematik tittar dag efter dag. Barn till föräldrar med ätstörningar tittar. Vuxna i tillfrisknande tittar.

SVT, oavsiktligt eller ej, reproducerar igenkännbara varningssignaler i ett barnprogram utan att ta ansvar för vad de signalerar till tittaren.

Att undvika att sitta, att hålla kroppen i ständig aktivitet och att konsekvent tacka nej till mat och dryck i sociala sammanhang är klassiska kontrollbeteenden vid anorexi och ortorexi. När dessa beteenden visas upprepade gånger utan problematisering eller motvikt riskerar de att normaliseras.

I avsnitt efter avsnitt tackar hon nej till fika och avstår från måltidssituationer utan att detta ges någon kontext eller narrativ funktion. För den som saknar kunskap framstår som harmlöst. För den som lever nära eller själv har erfarenhet av ätstörningar framträder ett välbekant mönster.

Mycket nyfiken nu

som vanligt sägs inget genomtänkt om skola, socialt stöd, psykisk hälsa, integration, skolkuratorer, fritidsverksamhet etc etc etc

fotboja på 6–12‑åringar?????????

om kompromisser inte används för att stärka positionen utan bara för att ”köpa tystnad” eller följa S-linjen, minskar möjligheten att påverka politik i praktiken

om kompromisser inte används för att stärka positionen utan bara för att ”köpa tystnad” eller följa S-linjen, minskar möjligheten att påverka politik i praktiken

Om du anpassar dig till status quo är du absorberad.