Om jag får gissa tror jag att de flesta (men kanske inte alla) har skitdålig koll.

Sen tror jag absolut att det finns strategiska skäl att vara aktsam, särskilt inför ett val. Idéer om att transformera samhället måste ju först förankras i partiet och eventuella gräsrötter.

Det som avgör "om vi har råd" med välfärd är hur stora våra produktiva kapaciteter - våra naturresurser, vår arbetskraft och vår teknologi.

Tänk hur stora de faktiskt är! Så sjukt stor del av dessa går till att producera skit som vi inte behöver. Det måste vi inte. Vi kan prioritera annat. Herregud

Det bor ingen mystisk ande i skogen som delar ut pengar till företag som producerar saker.

Pengar är inte en naturresurs som kan ta slut. Det är ett medel som vi själva (Riksbanken) skapar för att vi ska kunna fördela resurser oss emellan.

Slutligen så säger Nordin att "Den som vill ha nerväxt måste förklara vem som ska betala. [Nerväxt] betyder att någon ska få det sämre och välfärden minskar.

Nordin verkar tro att vi måste producera fler Suv:ar och skövla fler urskogar för att kunna se till att farmor får sin sjukvård.

Det är just tillväxtberoendet som måste brytas.

Vi måste kunna stoppa skadlig produktion och skala ner oönskade industrier utan att folk blir arbetslösa, mister sin välfärd och hamnar i social kris.

Talar man inte om tillväxt är det enkelt att missa.

Finnveden tycker att det är ett för stort fokus på tillväxten.

Vad som dock bör understrykas är att vi lever i ett tillväxtberoende samhälle. Minskar vi konsumtion/produktion utan att införa kompenserande åtgärder är risken stor för finanskris. Att folk blir fattigare, mer hemlösa och mer hungriga.

Göran Finnveden - en otroligt duktig forskare - påpekar med rätta att det viktigaste inte är om (den ekonomiska) tillväxten ökar eller inte. Det menar även nerväxtrörelsen: det viktiga är att samhällets ekologiska fotavtryck minskar.

Men att expandera ekonomin är problematiskt i en ekologisk kris.

Inget land har någonsin över tid lyckats minska materialanvändningen och samtidigt öka tillväxten.

Kunskapsnivån här är skakande.

5 av 7 (av totalt 9) planetära gränser är överskridna. Var och en utgör på sikt ett existentiellt hot mot stora delar av mänskligheten. 2 av dessa har primärt med utsläppen att göra.

Resterande följer främst av vår materialanvändning.

Även M, KD, och S lyfts i artikeln förespråka grön tillväxt. Åsa Westlund, sossarnas _klimatpolitiska_ talesperson menar att minskade svenska territoriella utsläpp är ett bevis för grön tillväxt är möjlig.

Andra överskridna planetära gränser nämns inte. Det är en sjukt snäv vision av 'grön'.

Norlin säger att så länge människor har resurser kommer de vilja konsumera.

Det låter alltså som att Norlin tror att ökad produktivitet i ekonomin för alltid måste realiseras i fler shoppingrundor istället för exempelvis arbetstidsförkortning och mer av produkter som håller.

Norlin säger även att konsumtionen inte kan minska, Lind är diffus kring densamma. Det är bra att Lind understryker att det spelar roll vad som växer - och vill förbjuda lyxyatcher och privatflyg.

Men samtidigt vill hon verkligen understryka att BNP:en borde växa - som att det vore gott i sig.

Men då riskerar lönsamheten att försvinna. Och då går man under som företag i dagens ekonomi.

Vi hade kunnat ha andra regleringar och annan praxis.

Det är missinformation att tala som de gör.

Därtill har företag massvis med incitament att inte bry sig om cirkularitet - det är billigare. Apple hade kunnat producera mobiler som repareras, uppdateras och håller i, 15 år, istället för fem. H&M behöver inte slänga din returnerade tröja.

Samtidigt har resursanvändningen rusat fram i takt med att vi konsumerar mer - och är ca dubbelt så stor som år 2000

Det finns massvis med producerade material som inte kan återvinnas ens ett fåtal gånger än mindre i en evighet. Cirkularitet är inte dåligt - tvärtom - men heller ingen silver bullet

MP:s Amanda Lind och Centerns Rickard Nordin betonar vikten av att ekonomin behöver bli cirkulär, och att däri ligger mycket av lösningar.

Men de båda glömmer att nämna att världens konsumtion endast är 9 procent cirkulär. I EU är motsvarande siffra 12.2%- endast 1,5 procentenheter högre än 2010.