Agneta Gulz
agulz.bsky.social
Agneta Gulz
@agulz.bsky.social
630 followers 210 following 82 posts
Professor i kognitionsvetenskap, inriktning lärande och undervisning. Leder forskargruppen lucs.lu.se/research/educational-technology-group/home/
Posts Media Videos Starter Packs
på lärarutbildningen", "äntligen har jag något att hålla mig i, som ger mig konkret stöd – och gör tydlig skillnad för mina elevers lärande". Vi påstår inte att alla lärare saknar eller efterfrågar detta – men det är tydligt att många gör det. Att man i det läget från lärarutbildningshåll
som nu äger rum om lärarutbildningsutredningens förslag beklagliga. Lärarutbildningen är inte till för akademin. Akademin är till för lärarutbildningen.Vi som fortbildar lärare inom det kognitionsvetenskapliga kunskapsfältet får återkommande återkoppling som att:"detta hade jag önskat fått ta del av
underlag för kognitionsvetenskap med relevans för undervisning& lärande är mångfacetterad, med kombinationer av kvantitativa och kvalitativa ansatser – och, inte minst, att den är en omfattande kumulativ kunskapsbildning framväxt över decennier.

Vi finner de (ofta okunniga) akademiska stridigheter
De hade, tveklöst, förstått att det är fullt möjligt att både värna demokratiuppdraget och att förankra undervisningen i det vi faktiskt vet om hur elever lär. Den ena aspekten utesluter inte den andra – snarare förutsätter och förstärker de varandra.

De hade även vetat att den forskning som är

´
för vad som sker i elevers hjärnor – men det handlar hela tiden om hjärnor som finns i kroppar som i sin tur finns och verkar i sociala och kulturella sammanhang. (Att jämföra med hur didaktiken kan sväva i väg i abstrakta och avförkroppsligade idéer om lärande.)
lärares dagliga yrkesutövande. Likaså hade de vetat att fältet är starkt empiriskt drivet – till skillnad från kunskapsfält där teorier och modeller är överordnade och fungerar som utgångspunkter eller "perspektiv".

De hade också vetat att kognitionsvetenskap visserligen intresserar sig
Ur denna replik:
Hade skribenterna haft kunskap om vad kognitionsvetenskap med relevans för lärande&undervisning faktiskt är, hade de vetat att detta inte är "ett teoretiskt perspektiv", utan ett omfattande, empiriskt baserat kunskapsfält om lärande och undervisning med konkret relevans för
att modellen inte är internationellt väletablerad utan i synnerhet används inom svensk sociokulturell kontext.

Men baserat på vår kritik är det självklart lika illa att PÅ FÖRHAND bestämma sig för en annan modell (och än värre om den inte lämpar sig
och är inte en modell för hur utveckling av tidiga skrivförmågor hos 6-9-åringar går till (att den passar illa för temat och materialet i litteratursökningen visar sig bland annat i att temat ”skriva för hand” inte går att hantera på adekvat i modellen)

Vi kommenterar också
1. man bestämt sig för en teoretisk modell PÅ FÖRHAND - innan underlaget för litteratursökning och urval är gjort ,
2. modellen (därtill) inte lämpar sig för åldersgruppen och temat;den är utvecklad i sammanhanget vuxna studenter i högre utbildning, som vill utveckla förmågan att skriva facktexter
”Lärare förtjänar kunskap som stärker dem i yrket”
”Vi tar inte ställning för en viss ideologi eller tradition. Vi vägleds av samlad empirisk evidens om hur man bäst stödjer barn att erövra skriftspråket. Det skriver forskarna Agneta Gulz och Magnus H...
www.vilarare.se
Det är svårt att diskutera med någon som visar djupt ointresse för sakinnehåll.

I vår kritik av SkolFi:s översikt om F-3-elevers skrivutveckling, ingår bland annat kritik av användandet av Textriangelmodellen – eftersom
>> sprids ’slutsatser’ som är vilseledande och motsatsen till den vetenskapligt grundade vägledning som lärarprofessionen förtjänar.
>>för en systematisk forskningssammanställning med syfte ”[…] att sammanställa den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som finns i relation till en viss fråga vid den tidpunkt då arbetet genomförs.”

Genom sammanställningen ifråga >>
>>ser är en ’top-down’-ansats som tillåter val av ett narrativ utifrån egna preferenser och val av ett teoretiskt ramverk som varken är internationellt etablerat eller lämpligt för det empiriska materialet.

Vi ifrågasätter lämpligheten i att Skolforskningsinstitutet godkänner en sådan ansats >>
Har tillsammans med M Haake genomfört en granskning av Skolforskningsinstitutets systematiska översikt ”Främja skrivkunskaper i de allra tidigaste skolåren”. Granskningen finns på www.lucs.lu.se/publications/lucs-minor/

Det vi >>
LinkedIn
This link will take you to a page that’s not on LinkedIn
lnkd.in
Reposted by Agneta Gulz
Skriver i Göteborgs-Posten med @agulz.bsky.social Magnus Haake och Linda Fälth om kritiken lärarutbildningsutredningen fått inom akademin. Som vi ser det är en lärarutbildning som bygger på evidens mer skyddad mot såväl partipolitik som intern högskolepolitik. www.gp.se/debatt/det-a...
DEBATT: Det är evidens som skyddar lärarutbildningen från politiska nycker
Kritiken mot evidensinformerade arbetsmetoder tycks bygga på ett missförstånd kring vad det innebär att arbeta med evidens i en verksamhet, skriver fyra forskare.
www.gp.se
oroa på sätt som legitimerar tal om kris.
Utifrån PIRLS- och PISA-data handlar det om en förändring över tid, som då också bör kunna speglas i situationen vid lärosätena. Att det finns en mindre andel svaga läsare i befolkningen, och även bland dem som antas till högre utbildning, är en sak. Men om denna andel växer tänker jag att det kan
Det finns inget belägg för att magiska saker sker under gymnasiet, så om 25-30% av 16-åringarna saknar funktionell läs- och skrivförmåga lär även situationen på högskolor och universitet påverkas.
Reposted by Agneta Gulz
"Läskris" refererar till flera olika saker. Att allt fler unga vuxna som PÅBÖRJAR sina högre studier har svaga läs- och skrivförmågor och bristande vanor, har omöjligen med besparingsbeting för lärosätena att göra.
"Läskris" refererar till flera olika saker. Att allt fler unga vuxna som PÅBÖRJAR sina högre studier har svaga läs- och skrivförmågor och bristande vanor, har omöjligen med besparingsbeting för lärosätena att göra.